Grundbulten för en plättlagg.... va?

Den här lilla bloggen handlar ju om mat och ett gnällande om situationen rörande skribenten i allmänhet, eller rättare sagt: Ett jämra tjatande om det mesta, men det har ni två som läser detta redan förstått för länge sedan.

Jag skulle vilja tala om grunder:

Ta en god fond (grund) och man får man en god sås... eller hur??
Utan en god grund att stå på, raseras allt och det gå fort också... eller hur??

Vad menar jag med detta?

Jag har alltid trott att jag kan laga mat, men matlagningskonsten innefattar inte konsten att öppna en färgglad konservburk och köra innehållet i en mikrovågsugn, utan det är de grundläggande kunskaperna som skiljer "Agne" från "Vettu va?"

Jag införskaffade mig en liten kunskapstillförande bok skriven av Werner Vögli med det passande namnet: Werners grunder

Den lilla behändiga boken är en riktig pärla... den ger mig också svar på alla frågor som jag tampats med genom de "tunga" åren, slarvåren i köket... det vill säga de år som jag slarvat i mitt eget kök...

Jag har trott att jag kunde laga mat... men ack så jag bedrog mig.

Kunskap är inte tung att bära, bara djädrigt besvärlig att skaffa sig...

Jag tror att det flesta människor med en viss normalbegåvning kan lära sig det mesta vare sig det är tillagande av rotmos eller att skriva och framföra en symfoni i A-dur eller att lösa problemet med en teori för allting inom kärnfysiken.

Det bara att kämpa på!!!

Bara man är intresserad och kämpar på kan man lära sig alltid något nytt!

Man kan till exempel lära sig att en helstekt lever med gräddsås kan explodera i en mikrovågsugn om locket till matlådan är alldeles för tätt och hårt påsatt.

Man får också i denna situation lära sig att ens arbetskamrater, som påpassligt står och väntar på sin uppvärmningstur , inte tycker att lever är lämpligt som människoföda.

Kort sagt: Man lär sig alltid något nytt!

Man måste få lov att göra fel för att lära sig något som är rätt... men man kanske kan skaffa sig en liten grund att stå på ïnnan de experimentella försöken utövade på ett stycke
dyrbart köttstycke...

Jag läser numera alltid genom recepten ordentligt, ställer i ordning de redskap som användas, väger och mäter upp de ingredienser som skall delta i tillagandet och tänker och planerar vad som skall hända och vid vilket tillfälle allt skall ske...

Dessutom väljer jag vilken musik som skall lyssnas på... det är det allra viktigaste, det går till exempel inte att steka ägg till Larz Kristerz!!

Jag har dock ett mindre problem av större art som måste lösas: Hur håller man allt varmt tills dess att skall serveras??

Ja, ja.... Det bara att kämpa på!!!

Werner visar vägen...