Min första pizza… jag minns den som om det var igår!

Jag tror att jag åt pizza för första gången på hösten 1965… mina morföräldrar hade varit på bilsemestrar i Italien och mormor N hade kanske blivit inspirerad att baka denna fattigmanspannkaka från Neapel eller så hade hon läst ett recept i Hemmets Veckotidning, troligen det sista. Hemmets Veckotidning gav upphov till många smakfulla måltider hemma hos mormor N och morfar O.

Jag minns att jag skeptiskt granskade plåten med den utkavlade degen och den påsmetade tomatsåsen… De övriga ingredienserna har inget minne av alls… Jag minns bara att mormor N´s pizza var mycket god och att det var väldigt festligt att äta pizza….

Måltiden intogs med all säkerhet före Hylands Hörna och jag sprang förmodligen från matbordet till TV-rummet, man vill ju inte missa ”Gubben i Lådan”… matlagning och njutande av mat var väl kanske inte riktigt nummer ett vid denna tidpunkt i mitt lilla vilsna liv utan jag ville hellre se Carl-Gustaf Lindstedt utklädd till narr istället för att förundra mig över någon ugnsgräddad degbit med ursprung från Italien.

Jag var bara ett barn vid tillfället för min första tugga pizza och jag dittills hade trott att pizza var något som man endast ägnade sig åt i avskildhet på afträdet.

Jag har ätit massor av pizza sedan dess… jag bakar gärna pizzan själv… men mer om detta lite senare… eget recept (snott och modifierat en smula) kommer att anslås.

Man kan äta pizza på en pizzeria som bekant och det fanns då vid denna tidpunkt, läs och häpna, inte några pizzerior etablerade i min lilla hemstad… Nä nä… Det var Sibyllas korvkiosker som regerade: ”Varmkorv rules!!! OK??” löd sprayklottret vid motorvägen…

(Äsch där växte näsan igen… nu ljuger jag igen… ”sprayklottret vid motorvägen” … det fanns ju ingen motorväg… och det var säkert någon reklamslogan från sextiotalet som jag har förvanskat… ”Ät mera korv annars kommer vi att sprätta upp dig ditt Scan”… Hmmm? Det kanske inte stod så i reklambladet heller, utan det var något mera empatiskt i stilen med: ”Om du lider svårt av skorv kan du mildra ditt lidande med Sibyllas korv”… Ja ja… man glömmer så lätt… ock ock… )

Den första pizzerian i min hemstad hette Loftet (det vill säga pizzerian hette inte Loftet utan den låg i Loftets lokaler... alldeles vid ingången till Röda Kvarn... jag har glömt namnet på pizzerian... den får heta Loftet i denna sammansvärjning av rappakalja... Nu kommer jag ihåg: Palermo!!!) och den dök upp i min gnälliga hemstad i mitten av 1970-talet…

Det var exotiskt att äta pizza och man var någon om man åt pizza på Palermo, dessutom fick man stå i kö för att äta pizza… det kunde hända att man inte fick komma in på grund av ett förtida mellanölsintag.

Läs: Gör ingen piruett i en kö till en pizzeria…. det kan bara sluta på ett sätt!

Hmmm?

Som IQ meddelade mig vid dörren till pizzaparadiset: ”Gå runt kvarteret och kom igen klockan elva.”

Som man har vandrat!!!

Jag åt Quatro Stagioni, Calzone och alla andra typer av pizzor som kunde sköljas ned med mellanöl… det var massor med ungdomar som åt pizza och drack öl… högt i tak och tjo och tjim… det var trångt och varmt… och pizzabagarna från Sydeuropa fick slita hårt…

Jag tror att detta är preskriberat nu men jag har smitit från en pizzerianota… det är väl inget att bråka om att jag slapp betala en pizza med fem stycken mellanöl… det var ju trettiotvå år sedan… det är väl inget att bråka om.

Så här gick det till:

Jo Ni förstår när man druckit några stycken öl så vill man gå lämna av lite grand intagna vätskan och när detta väl var utfört och jag kom tillbaka till mitt bord så satt där en ny skränande hop nittonåringar och mumsade och drack… det var högt i tak och tjo och tjim…

- Va fan e rom!!!
- Ha rom stucki dom jääävlarna!!

Jag letade och letade… inga vänner så långt som jag närsynt kunde se…

- Å vad i h-e gör jag nu då?

Jag var så pass irriterad att jag tänkte för mig själv: Nu går jag hem!!!

Men jag undrade också: Vem fan betalade???

Jag hämtade ut min Catalina Martin jacka från rocksluskens gömmor och stegade rund under fötterna ut på den stora gatan i den lilla mellansvenska staden…

Döm om min förvåning där stod ”Gänget” samlat…

De flinade…
De skrattade….

- Öh fan tog ni vägen!!!
- Taskit å ba sticka iväg så där!!!

- Öh Ge dig du slapp ju betala…
- Kyparn glömde dig när du var ute och pizza… hahahahaha!!!

Så kan det gå i en liten medelstor stad i Mellansverige en gång i ett avlägset sjuttiotal!

Och nu till mitt recept på salamipizza.

Degen
25 g jäst
2 ½ dl vatten , fingervarmt
1-2 msk olivolja
1 tsk salt
6-7 dl mjöl

Blanda ihop ingredienserna och låt degen jäsa i trettio minuter
Sätt på ugnen på 225 grader
Kavla ut degen, detta räcker till två stycken portioner
Använd gärna bakplåtspapper, en som vet om man som kan hända om man inte använder bakplåtspapper… så dä så!!!

Fyllningen.
1 burk med krossade tomater
Salami efter smak och behag
Basilikablad också där efter smak och behag
Ost, mozzarella eller min favorit Arlas Hushållsost… sältan är perfekt

Slå bort lite grand av vätskan ur burken, sila gärna de krossade tomaterna innan du smetar på tomatsåsgrunden ovanpå den utkavlade degen.
Lägg sedan på salamin, lite käckt utspridd
Sedan placeras basilikan ovanpå salamin
Sist men inte minst ett lager med en midjemåttsmängd med ost

Grädda pizzan i femton minuter

Ät och njut detta med en svinkall Carlsbergs Hof eller två, eller tre… såsom Ni nu behagar.